Du försöker lägga dig i tid. Ändå blir du klarvaken när resten av världen går och lägger sig. Är det bara dåliga vanor – eller kan ADHD påverka kroppens egen klocka?
Många med ADHD känner igen ett frustrerande mönster: trött under dagen, men pigg på kvällen. Omgivningens råd är ofta enkla: ”Lägg dig tidigare.” För den som faktiskt försöker, men ändå ligger vaken, kan rådet kännas som ännu ett misslyckande.
Forskningen ger en mer nyanserad bild. ADHD är förknippat med en ökad förekomst av sömnsvårigheter, och hos vissa personer tycks också dygnsrytmen vara förskjuten. Det betyder inte att alla med ADHD har samma sömnproblem – eller att en förskjuten dygnsrytm förklarar hela diagnosen.
Sömnbrist och förskjuten dygnsrytm är inte samma sak
Sömnbrist handlar om att få för lite sömn. En förskjuten dygnsrytm handlar i stället om när kroppen signalerar att det är dags att sova och vakna.
Kroppens inre klocka påverkas bland annat av ljus och mörker. Hormonet melatonin är en del av detta system. Om signalerna för sömnighet kommer senare kan det vara svårt att somna vid en tid som passar skola, arbete eller andra vardagskrav – även om personen vill.
Det kan leda till en krock mellan kroppens rytm och samhällets tider. Att vara trött klockan sju på morgonen är då inte nödvändigtvis ett tecken på bristande motivation.
Vad visar forskningen om ADHD?
Studier och forskningsöversikter har beskrivit ett samband mellan ADHD och bland annat:
- Svårigheter att somna.
- Senare sömn- och uppvakningstider.
- Oregelbunden sömn.
- Trötthet och nedsatt funktion under dagen.
- Hos vissa grupper, tecken på senarelagd biologisk dygnsrytm.
En forskningsdiskussion har även lyft att tidpunkten då melatonin börjar öka på kvällen kan ligga senare hos vissa vuxna med ADHD. Det är ett gruppfynd, inte ett test som avgör om en enskild person har ADHD.
Det är också viktigt att skilja på olika sorters forskning. En översiktsartikel som presenterar en teori är inte samma sak som en studie som bevisar att teorin stämmer. ADHD bör därför inte beskrivas som enbart en dygnsrytmstörning.
Varför kan det bli en ond cirkel?
Sömnsvårigheter kan göra det svårare att koncentrera sig, reglera känslor och hantera vardagliga uppgifter. Just sådana områden kan redan vara utmanande vid ADHD.
Samtidigt kan stress, oro, skärmtid sent på kvällen, oregelbundna rutiner, andra hälsotillstånd och vissa läkemedel påverka sömnen. Det finns därför sällan en enda förklaring.
Resultatet kan bli att personen får höra att hen ”inte anstränger sig”, när det i själva verket finns flera samverkande faktorer som behöver förstås.
Vad kan hjälpa?
Det finns ingen universallösning. Men det kan vara hjälpsamt att tillsammans med vården kartlägga när sömnproblemen uppstår och hur de påverkar vardagen.
En sömndagbok kan till exempel ge en tydligare bild av mönster över tid. Regelbundna rutiner och dagsljus kan vara viktiga delar av sömnhälsa, men råden behöver anpassas efter individens situation. Vid långvariga eller svåra besvär kan vården bedöma om det finns en sömnstörning eller andra faktorer som behöver behandlas.
Ändra inte ordinerade läkemedel eller prova sömnbehandling på egen hand utifrån en artikel. Diskutera i stället sömnproblemen med ansvarig vårdkontakt.
Det viktigaste: sömnproblem är inte ett karaktärsfel
Att kämpa med sömnen kan påverka hela livet. För en person med ADHD kan problemen ibland handla om mer än vanor och disciplin. Forskningen pekar på biologiska och psykologiska faktorer som förtjänar att tas på allvar.
Det betyder inte att allt går att förklara med ADHD. Men det betyder att vi behöver ställa bättre frågor än ”Varför lägger du dig inte bara tidigare?”
Kanske är den viktigare frågan: Vad är det som gör det svårt att sova – och vilket stöd skulle faktiskt hjälpa?
Forskningskällor och vidare läsning
Följande forskning i PubMed ligger till grund för artikeln.
- PubMed: PMID 41450833 – en diskussion om ADHD och dygnsrytm.
- PubMed: PMID 41075809 – en översikt om sömn, dygnsrytm och neuropsykiatriska tillstånd.
- PubMed: PMID 41803808 – kompletterande forskning om ADHD och sömn.
MittPsyke erbjuder information och stöd för reflektion. Innehållet ersätter inte individuell medicinsk bedömning eller behandling.